Bästa dagen på länge

Först så kom vi till gården, som då heter Beatelund Gård. Där har dom runt 40 inslänningar, och delvis lite ridskole ponnyer. När vi kom dit möttes vi av en tjej som heter Felicia. Det var då våran "guide", som vi skulle rida med osv. Hon frågade om vi hade någon erfarenhet osv. och eftersom jag kan rida fick jag den svåraste, av dom tre vi fick välja på, haha. Den första islänningen jag såg på gården va den jag fick rida på faktiskt, Múli heter han, fast han kallas för Mulle . Iallafall, sedan borstade vi av dom, Mulle var för att gå runt. Runt runt gick det, men dammet bara yrade om kring. Han var snäll men väldigt bitig. Sedan när vi hade sadlat osv. gick vi ner på ridbanan och så visade Felicia lite kort. Hon typ berättade hur man svängde, skänklade, stannade och fick hästarna i tölt. 
 
Sen satt vi upp, och skrittade ut från ridbanan. Har nog aldrig suttit på en så trygg o orädd häst i hela mitt liv. Han hoppade inte till en ända gång, han blev inte rädd för någonting. Inte änns när vi red förbi en traktor, och under en stor motor bil med massor av brum. Världens bästa Múli.
 
Vi skrittade först en bit, som var först i skogen, sen en liten bit på asfalten. Sedan när vi kom till en grus/ler väg så testade vi att tölta. Mulle är sånn som har svårt för tölt, och han var rätt svår att rida i största allmänhet när det gällde tölt, så jag fick verkligen kämpa. Men Felicia tyckte jag var jätte duktig, det var ju lixom första gången jag red islänning. Sedan skrittade vi en bit. Sedan galoperade vi. Det var skit härligt, fort gick det och Múli var jätte glad. 
 
Vi red i ca 2 timmar och jag orkar inte skriva mer detaljerat. Men vi galoperade mycket och töltade några gånger och jag är huuur nöjd som helst. 
 
Lovade Múli att han inte slapp mig, utan jag tänker lugnt åka dit igen.. 
 
Mer bilder kommer
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mina uppgifter

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback